Läsa mellan raderna

Som uppvärmning i årskurs 4 i svenska idag hade vi en liten parövning där varje par fick ett kort med en kort text på samt 2-4 frågor om texten. Det handlar om att läsa mellan raderna. (Korten tror jag att jag hittat på lektion.se) Hur mycket förstår eleverna av innehållet och hur mycket förförståelse har de för att kunna dra slutsatser som stämmer? En del par/grupper klarade uppdraget utan svårigheter - de förstod att det kunde vara textens person "Roland" som kände röklukt "en doft som påminde om påskelden för en vecka sedan" och att det var hans hus som kanske var illa ute "han var på väg hem från kontoret" och "sprang uppför gatan". Medan man i andra grupper hade svårt att förstå att det var årstiden vår "påminde om påskelden" eller huruvida Roland sprang längs gatan eller uppför en backe "sprang uppför gatan".

Efter att de suttit i par och arbetat med några av korten diskuterade vi texternas betydelse tillsammans genom att använda no hands up-pinnarna. Det var ett upplägg som fungerade bra. Eleverna tyckte det var intressant att få de andra gruppernas syn på vissa delar trots att det var ganska enkla texter, men det fanns saker som inte stod i texten som man några upptäckte och andra inte.

Därefter fortsatte klassen skriva på sina böcker om sig själva. De skriver 6 kapitel som är gemensamma för alla och sedan väljer de minst 3 valfria ur min kapitelbank. Har några elever som skrivit 20 kapitel redan och hittar på fler egna ämnen att skriva om. För en del elever är det däremot verkligen en prövning att skriva trots att det (eller kanske just pga att det...) handlar om dem själva, sin egen familj, intressen, sitt namn osv.  Jag har satt ett relativt lågt krav den här gången - varje kapitel ska vara åtminstone 8 meningar långt, men det är en rejäl utmaning för vissa!

Att inleda en lektion

Vi vet alla hur viktigt det första intrycket är. Att de tre första sekunderna kan avgöra om du får dina lyssnares uppmärksamhet eller inte.

Att kliva in i klassrummet första dagen på höstterminen, när du möter en helt ny klass är spännande men också lite pirrigt (trots att man själv inte längre är ett barn) för man vet att det är nu det avgörs - kommer jag vinna deras förtroende, eller inte. Har man tur går det lätt, har man otur kan det ta lite längre tid.

Att inleda en lektion är lite samma sak. Det är de första sekunderna som avgör om eleverna kommer finna dagens ämne intressant. Det är en utmaning så gott som varje gång. Såklart lyckas man inte alltid få alla intresserade men förhoppningsvis fängslar man de flesta även om det kan vara olika elever vid olika tillfällen.

Beroende på när på dagen man håller sin lektion så inleder man på olika sätt. Är det dagens första lektion brukar jag inleda med lite frågor kring nattens sömn och om någon drömt något speciellt. Ibland leder det pratet in på lektionsinnehållet av sig självt och ibland är det helt enkelt bara lite småprat. Jag berättar kanske något jag sett på TV eller hört på radion på väg till jobbet om det är någon annan stund på dagen.

Jag har låtit eleverna i min klass berätta hur de upplever mina inledningar och ge mig både positiv och negativ respons. Vad är bra? Vad fångar dig? Vad kan jag tänka på att förbättra? Svaren var inte så förvånande men inte desto mindre intressanta för det. Jag fick veta att det är bra att jag är så glad och att jag frågar hur de haft det under rasten, natten, tidigare under dagen etc. Jag fick också höra att det är bra om jag själv är intresserad av det jag ska lära ut, berätta om eller liknande för då ser de det och blir själva lockade och då brukar jag berätta med mer inlevelse tydligen... ;) De tycker också att det är bra när jag skriver upp på tavlan vad som gäller för lektionen för då slipper de fråga när de kommer in i klassrummet och kan själva se vad vi ska arbeta med och om vi ska ha genomgång eller direkt börja jobba.

Jag märker själv när mina inledningar är bra eller mindre bra, Jag är väl medveten om att när jag skrivit instruktioner på tavlan/smartboarden så är eleverna aktiva på ett annat sätt redan när de kliver in i klassrummet. För dem som kanske inte alltid lyssnar så uppmärksamt från början är det också bra att kunna hänvisa till tavlan när de plötsligt kommer på att de inte lyssnat. Ibland är jag så klok att jag fotar mina tavelanteckningar för att kunna visa dem även nästa lektion som en kom-ihåg-vad-vi-gjorde-förra-gången-påminnelse.

Jag kommer fortsätta be eleverna ge mig feedback på olika situationer i klassrummet för att låta dem göra mig uppmärksam på vad jag kan förändra för att göra olika moment ännu bättre. Det måste inte enbart handla om lektionsinledningar utan likväl om hur jag ger eleverna ordet i klassen eller något annat. Redan idag har vi en kontinuerlig diskussion kring hur redovisningar ska ske, hur de vill arbeta med ett visst moment eller andra situationer i klassen som jag anser viktigt att eleverna är delaktiga i.

Med de orden säger jag - på återseende snart!