När snön kom till stan...

Vissa morgnar blir inte som man tänkt sig...

Kvart i sex i morse drog jag på mig termobyxorna och vinterkängorna och gav mig ut i snön för att skotta trottoaren tillsammans med mannen. En timme senare satte jag igång kaffet och gjorde med redo för jobbet. Fick liv i yngsta dottern och konstaterade att den äldsta fortfarande inte var helt frisk så hon fick sova vidare...

Jag packade i ordning väskan men just när yngsta dottern ska pulsa iväg till skolan pockar mannen på min uppmärksamhet. Jag drar på mig termobyxorna igen och ställer mig på uppfarten och tar en titt på de 10-talet bilar som stockat sig på vår lilla gata... Flera har kört fast och det bildas en lååång kö längs hela vägen. Jag inser ganska snabbt att jag nog får hålla mig hemma en stund till.

Efter ett kort samtal med chefen (som pulsar genom snön till jobbet) så känner jag mig lite lugnare. Tar en promenad för att kolla hur det ser ut längs den större vägen, men det är verkligen kaos överallt. Går bort till yngsta dotterns skola eftersom hon ringer och undrar om skolan är stängd då det inte kommer någon lärare. Väl där så har klassläraren kommit på plats och jag traskar hemåt igen. (Vid halv 10 kommer samtal från skolan att de skickar hem alla barn igen...)

Vid det här laget har jag börjat förbereda något jag aldrig testat "på riktigt" förut. Jag tänker att jag väl visst kan ha min klass i svenska som planerat - fast via Skype!

Jag har ju haft skype-samtal med klasser i andra delar av världen tidigare (MysterySkype) och med elever som varit sjuka men ändå velat delta i ett visst moment. Jag var också på semester en julavslutning för några år sedan, men via Skype var jag ändå med klassen en stund deras sista dag innan lovet. Så idag skulle jag alltså försöka ha en hel lektion med klassen via Skype. 

Jag får en kollega att koppla upp sig via projektorn och innan hon lyckats logga in sig (inte min mest tekniska kollega - fniss) så hann klockan nästan bli dags för lektion... ;) Vi lyckades till slut få kontakt och kände oss båda nöjda med vad vi åstadkommit.

***************************************************************

Klockan 10 ringde jag upp. Klassen satt samlad och ett litet jubel hördes när de fick bild :) Tjoho! Jag förklarade vad de skulle göra. De hämtade sina iPads och hittade rätt sida på padlet där dagens lektion fanns. 

Vi arbetar just nu med nordiska språk och materialet de arbetar med har jag lagt på padlet för att alla skulle kunna arbeta i sin egen takt. Det har varit filmer att titta på samt språkfiler att lyssna till så jag kände att detta arbetssätt var det lättaste den här gången. Dessutom kan man ju faktiskt arbeta oavsett var man befinner sig när det är webbaserat. 

Lektionen fungerade bra. De som hade frågor kom fram till mig och ställde dem - ibland ville de visa ipaden och då fick de träna på att vinkla den rätt så att jag kunde se. Vissa kom fram bara för att säga hej och berätta vad de arbetat med eller hur långt de kommit. De hjälptes åt med arbetsron och att komma framåt i arbetet. Min kollega var på plats större delen av lektionen och kunde hjälpa till också med vissa moment (som är svåra att hjälpa med på distans). Jag hade emellanåt delad skärm och kunde på sätt visa eleverna var de skulle klicka om det blev för klurigt men framförallt kunde vi läsa uppgifterna tillsammans när det behövdes.

I slutet av lektionen lyssnade vi på några av språken och några dialekter ur svenskan tillsammans från min skärm hemifrån och hade en kort gemensam diskussion kring språk och dialekter..

Jag är nöjd! Jag hoppas eleverna är nöjda...

Återigen är jag så tacksam över tekniken och att min klass faktiskt fick gjort det som jag hade tänkt fast jag inte fanns på plats! Och så nöjd och tacksam att jag har mina härliga kollegor som ständigt hjälper till när det krisar!! 

Ps. I skrivande stund har plogbilen fortfarande inte kommit... ;) 

Teknik gör det möjligt

Att använda de tekniska hjälpmedel som vi fått förmånen att ha tillgång till och nu även ser som en självklar pryl i klassrummet är trots allt inte alltid så lätt... Vi är nog några som fortfarande mer eller mindre bara använder datorn som en produkt som hjälper oss skriva snyggt. Eleverna skriver rent sina texter på datorn. De mailar eller skriver ut. De använder förstås datorn till att surfa på nätet, leta bilder och information också. Men de använder den inte så ofta som hjälpmedel för att öka kreativiteten!

I mina klasser försöker jag få eleverna att använda datorn till mer än en skrivmaskin. Att göra presentationer som kan visas upp i redovisningssyfte är väl det som är mest vanligt. Då använder eleverna Mindomo eller Powerpoint. Det blir fint och de får en vana att presentera utifrån sina stödord och bilder. De som tycker att det är jobbigt att redovisa när alla tittar på får det lite lättare när publiken istället kan få titta på deras bilder och texter.

I min språkvalsgrupp gjorde eleverna nyss en tecknad serie "Zlatan möter One Direction" med hjälp av datorn. De plockade (tillåtna) bilder från nätet och skapade dialoger. När bilderna hamnade i serien så ändrades de från fotografi till tecknat - det imponerades eleverna av och då ville de göra längre serier med mer text eftersom de tyckte det var kul att se förändringen.

Ibland lånar vi in ipads för att få göra animationer istället. Passar bra i engelska, då eleverna upplever det roligare att få prata engelska i form av någon annan än sig själv. Gör inget om uttalet är svengelskt när det är en björn som talar...

Att arbeta med Garageband är roligt. Eleverna tycker egentligen mer om iMovie där de kan filma, klippa och redigera, men det är inte alltid det är den rörliga bilden man vill åt och då passar Garageband bra. Vi gör radioprogram i engelska just nu och jag ser att mina elever arbetar mer aktivt när de själva skapar något som ska få visas upp och som kan komma att läggas upp på bloggen.

Vi har några gånger haft digitala prov då vi använt fronter. Det bästa med det är att många frågor går att få självrättande, vilket såklart underlättar massor! Dels för pedagogen, men också för eleven som får ett resultat snabbare (redan när de trycker på spara) dessutom får vårdnadshavaren veta hur det gått på ett smidigare sätt. Alla barn talar ju inte alltid om allt hemma...

Vi använder frågesport via nätet också. Jag är personligen förtjust i Kahoot, men där måste eleverna ha dator/ipad/smartphone för att kunna delta. Eftersom vi delar en dator/2 elever så är det inte alltid den bästa lösningen. Då är Plickers helt underbart! Här räcker det att jag förbereder mina frågor via datorn och sedan har jag ipad/smartphone och läser av elevernas svar via QR-koder som de håller upp framför sig.

Men när tekniken verkligen visar möjligheter och kreativiteten flödar och elevernas engagemang är totalt - det är när vi använder Skype för att kommunicera med andra skolelever i andra delar av världen! Mystery Skype är underbart! Vi har i nuläget pratat med Island och USA står på tur! Tidsskillnaden gör det svårt förvisso men det är så underbart att se elevernas fokus när de ska få ställa frågor till någon annan där engelska är det enda sättet att kommunicera på! Även den tysta eleven vågar prata! De flesta vill pröva om de kan göra sig förstådda. :)

Här kan man känna att tekniken är värd allt. Jag ser att eleverna känner att de gör något meningsfullt. Vi kompletterar efteråt med Google Earth/Maps för att se var i världen den andra klassen befinner sig och genom street view får vi en inblick i deras kvarter! Underbart!!

Varför gör jag som jag gör?! Detta är en fråga som ställdes på vår senaste förstelärarträff. Jag skulle nog säga att jag gör som jag gör för att visa eleverna världen utanför klassrummet. Att det är roligt med kunskap. Eleverna är bra på tekniken men jag vill ge dem möjligheten att utveckla deras kunskap vidare och låta dem få möta den "riktiga" världen! Vårt nästa steg är kanske att utbyta dagliga händelser med andra länders elever via videoblogg eller något liknande.

Roligt med förhör!

Häromdagen fick jag ett tips via en av de Facebook-grupper jag är delaktig i. Det handlade om ett verktyg som heter Plickers.com. Det verkade så otroligt skojigt så jag var tvungen att direkt prova! Gjorde ett snabbtest på mina kollegor i slutet av ett möte och blev så exalterad att de undrade om jag verkligen var vid mina sinnens fulla bruk...

Så här funkar det. Jag skapar ett antal frågor via webben. Jag har också skapat en grupp i form av min klass. Via webben skrev jag ut personliga QR-koder som man kopplar till varje elev. Jag skapade faktiskt två grupper, en för 6A och en för 6B. Fick ut 40 QR-koder så det passade precis. Efter att ha plastat in QR-koderna så var det bara att köra igång.

Vi hade precis haft en lektion om minoritetsspråk i Sverige och som avslutning ville jag kolla vad de mindes av lektionen, en sk exit-ticket. Jag delade ut de personliga, inplastade QR-koderna och förklarade vad de skulle göra. Varje fråga har upp till 4 svarsalternativ. Endast ett är rätt. Vissa frågor kräver endast svaren sant eller falskt. QR-koden har fyra sidor och varje sida är markerad med en av bokstäverna A-D och motsvarar alltså de fyra svarsalternativen. Jag öppnar nu min plickers-app på ipaden (funkar med smartphone också) och eleven får se frågan på smartboarden (går bra med helt vanlig duk) och så väljer han/hon det svar de vill lämna (A-D) genom att hålla upp sin QR-kod med rätt sida upp mot taket. Jag scannar med ipaden över rummet och elevernas svar blippar in!! Så himla smidigt. Det blir grönt om de svarat rätt och rött om det var fel och senare i datorn så kan jag hämta statistik och resultaten och ser vad vi i klassen behöver repetera mer!!

Snacka om att förenkla sitt arbete och samtidigt göra något som eleverna och inte minst jag själv, tycker är roligt! Enda arbetet för mig är att skriva in frågorna. Jag behöver inte rätta och det tycker jag är det absolut bästa!

Mystery Skype

Idag har vi haft vår första Skype-lektion! Vi träffade en okänd klass från någonstans i Sverige och skulle med hjälp av JA och NEJ-frågor lista ut var i landet de befann sig. Fenomenet heter Mystery Skype och jag är supernöjd med premiären!

Vi hade prövat igår i klassrummet att arbeta i små grupper där en grupp ansvarade för skapandet av nya frågor och en annan grupp letade i kartboken och på Google Earth. En tredje grupp skrev alla ledtrådarnas svar på tavlan och en fjärde grupp var framme vid datorns kamera för att ställa alla våra frågor och även ge svar på de frågor vi fick.

Det var väldigt nervöst och pirrigt i klassrummet när vi såg att den andra klassen hade gått online och strax därefter ringde upp oss.

Vi hade fått låna en elevs bärbara mikrofon till datorn då min jobbdators inbyggda mikrofon inte vill fungera efter ominstallationen som gjordes för ett tag sedan. Tur eleverna är så bra på tekniken!!

Uppkopplingen fungerade och både ljud och bild var ok. Vi hade turen att vinna den här gången då vi kunde lista ut deras plats fortare än vad de listade ut vår. Eleverna i klassen utvärderade efteråt och gav bra tips på vad vi ska komma ihåg till nästa gång för att det ska bli ännu bättre!

Nu ser vi fram emot nästa möte och vi gör nog en lektion till på svenska innan vi testar på engelska.

Unikum

Har under dagen förberett mig inför morgondagens träff ang Unikum. I vårt område ska vi nu starta upp Unikum som plattform för omdömen i första hand och det är en del att sätta sig in i.

Jag har också skapat min nya blogg. I länklistan hittar du min första blogg där jag bloggar om kursen Pedagogisk dokumentation med It-stöd.

Trevlig söndag!